Den trygga finska urskogen och åkerslandskapen har förändrats. Förutom björnar, älgar, ärkefinnar kan vi plötsligt också möta asylsökande, som söker sin tillflykt från våld och död. Mänskor med fara för sitt liv söker sig till Europa. t.om. till den fjärran del av Europa som Finland representerar för ett hopp om trygghet, och säkerligen en vilja ett återgälda den trygghet som erbjuds.
Och vad bubblar då fram från djupet av det finska samhället? Grupperingar som ropar ut sin osäkerhet i form av hat, i form av rädsla för förändringar som de inte känner till. Förändringar av vad man kan möta i skogen, på hemgatan eller på arbetsplatsen. Och det övriga samhället förstår inte att stävja hatet, stävja rädslan, istället kallt observera från sidan, och hoppas på att åtminstone inte man själv blir involverad. För blir man involverad, kan det gå som för den som uttrycket sitt förakt mot hat och hotspridning via att spotta på järnvägstorget i Helsingfors en septemberdag 2016.
Vem sätter ner foten, och säger vad som gäller och vad som inte gäller i Finland? Finland har ryktet av ett tryggt land. Ett land där barn kan gå, cykla eller ta bussen på egen hand hem från skolan. Ett land där chefen och arbetstagaren tryggt kan talas vid i kafferummet om allt från himmel till jord, ett land där ideer och tankar värdesätts. Sätt foten ned, säg till att alla i fortsättningen också skall känna denna trygghet. Så vi som land kan erbjuda en hemvist åt mänskor, erbjuda det lugn och den trygghet vår stilla skog erbjuder.
Istället låter man främlingshat och Nazism synas öppet på gator. Symbolen för det som förstörde livet för miljontals mänskor. Det som sprider en våg av känsla för tillåtelse att utöva förtryck.
Skall vi som finlandssvenskar igen behöva vara rädda för att uttrycka oss på vårt modermål? Jovisst, jag blev slagen för att prata svenska som barn i Åbo, men tyckte en tid att dom tiderna var förbi. Jag kräver inte att mänskor ger service åt mig på svenska, men jag vill leva i en omgivning där man tycker att svenska, eller engelska, franska, tyska, arabiska är en positiv nyans på vardagen. Jag vill inte behöva känna mig som en flykting i Finland pg.a. av att jag inte är "finsk".
Steget är inte långt. Många finlandsvenskar funderar stilla på att söka asyl i Sverige, för det är lätt för oss. Vi har ett val. De som söker asyl från våld på riktigt har inget val. Låt inte Finland bli det land där man inte har valet kvar. Man skall inte behöva söka asyl från Finland.
