Att föra kampanj i riksdagsval

 En oktoberdag lovade jag, efter några påringningar och betänketid, att ställa upp i riksdagsvalet 2023 för SFP i Egentliga Finland. Min ambitioner var vid det skedet inte så stora. Men jag gick in processen med idén att "alltid kan man lära sig någonting". Och lärt mig har jag. Mycket.

Bland de första att tänka på var vad som mitt huvudtema skulle vara.  Jag har i flera repriser fått feedback på att jag förstår det stora hela, och kan sätta saker i kontext på ett bra sätt. Men det är inte något som är fungerar som tema. Jag tänkte tidigt på iden "en teknisk lösning", "tekninen ratkaisu", som kopplar till det att det skulle vara mera fråga om bilden av ren analytisk förmåga än uppmålade av teman som "billigare bensin", "bättre vård" eller "skydda miljön". Småningom började det gå mot energi, och speciellt ny energi, som anspelar på Finlands starka utbyggnad av vindkraft, samtidigt som vi hade det som kallades energikris under hösten. Jag säger "kallades energikris", därför att det nog inte direkt fanns någon energikris, utan närmast en energimarknad som var utanför sitt normaltillstånd och gav upphov till prisbildning som var samtidigt absurd, samtidigt gav möjlighet till starka aktörer att göra ordentligt med pengar.

Jag var inte den enda med temat ny energi. Från centern i egentliga Finland hade Jani Kurvinen nästan samma slogan, och från Nyland hade SFP:arna Heidi Himmanen och Kristian Rehnström ganska liknande.

Temat energi passade egentligen utmärkt bra, för i mitt daglig arbete är jag engagerade i detta. ÅA utvecklar DI-utbildningen i Vasa, och en profil "Energi+IT" är under arbete, där energiteknik och informationsteknologi kombineras. Våra forskningsprojekt siktar sedan en tid på den gröna omställningen där företag redan är på god väg mot koldioxidneutrailitet i sin egen verksamhet. Jag har följd med detta i flera år, och kan nog påstå mig vara ganska kunnig på området. 

Kampanj

I val skall man driva kampanj. Från början sa jag att jag inte är någon kampanjmänska, att stå i gathörn och vifta med flaggor är inte riktigt vad jag trivs med. Utan kampanj blir det inte mycket röster. Så hur skall man då göra? Till näst kommer en lista av kampanjaktiviteter och hur jag gjort med dem:

SoMe

Jag är inte en SoMe mänska, jag har i princip hållit mig till LinkedIn. Men budet var att "utan SoMe" blir det till ingenting, så jag aktiverade mitt Facebook-konto på i Februari, och gick från 0 till dryga 500 vänner på ett par veckor och sakta ökning efter de. Kampanjen där var i huvudsak att skicka ut sakliga faktarutor med anknytning till energi. Bilder på mig själv tror jag inte jag satt en enda, fast det å andra sidan ofta är det viktiga. 

Men störst genomslagskraft fick jag dock på LinkedIn, där jag snabbt en kväll gjorde en graf som visade nivån på vindkraftsplaner inom Finland. Den har tillsvidare visats 43900 gånger på LinkedIn. Nummer två på den listan är 5 månader gammal, då jag meddelade att jag ställer upp, med 10000 visningar.

Google video reklam

Tillsammans med Markus Blomquist funderade vi en kväll att SFP lockar nog över språkgränsen. I Egentliga Finland går SFP-kampen i huvudsak ut på att internt konkurrera om de trogna SFP-rösterna. Vi tänkte experimentera med att göra video-reklam på Youtube. Vi satt en söndag och komponerade ihop. 5 sekunder video tar minst 5 timmar att göra. Mina betalda reklamvideor har nu visats 515000 gånger på Google videonätverk i hela Egentliga Finland. Få se om det har någon effekt.

Vägreklam

Jag tänkte i början ha vägreklamskyltar och beställde ett antal. Men genast då skyltar började sättas upp den 2 mars 2023 insåg jag att mina skyltar inte kommer att ha någon större slagkraft. Och jag tyckte heller inte att jag egentligen ville bidra till nedskräpningen av vägarna. Det skall bli skönt att återgå att titta på omgivningen och naturen istället för brokiga och skrynkliga skyltar längs vägarna. Så det blev inte mycket av det.

Tidningsreklam

Köpt tidningsreklam hade jag egentligen tänkt satsa på, men ned tanke på kostnader, och möjligheten till "nya röster", så ändrade jag i något skede planerna. I huvudsak är det här samma SFP-röster man konkurrerar om. Men "seriösheten" i kandidaturen värderas nog av hur mycket pengar man verkar sätta i sin kampanj.

Kampanjevenemang

Kampanjevenemang har alla kandidater ordnat några eller flera antal. Jag fick idén i något skede att ordna energirundan, dvs åka runt och berätta om vad som händer med energi i Finland samt bjuda in en lokal person och berätta om solpanelslösningar i praktiken. Det blev inte riktigt någon publiksuccé, även om själva sakinnehållet blev en bra story, och åtminstone jag lärde mig en hel del. Men värdet i dessa kampanjevenemang är nog kanske främst att lyckas dels marknadsföra det på förhand, och post utvalda bilder efteråt. 

Valstuga och utekampanjer

Det ordnades en hel del utekampanjer där vi kandidater kunde stå och och dela ut det krääsä som man skaffat.  Diskussionerna var OK, men mycket diskussioner blev det med sådana man redan kände, hur mycket förändring där skapas vet jag inte. Utekampanjernas demografi motsvarar nog inte väljardemografin, men intressant är det många gånger.

Bussreklam och busshållsplatsreklam

SFP har antagligen satsat i förhållande till potentiella kandidater mest på bussreklam i Egentliga Finland. Jag valde att vara sparsam med detta.

CPM

Jag har också lärt mig mått på synlighet som media erbjuder. CPM står för Cost Per Mille, dvs kostnad för tusen visningar. Många finska media har en CPM på kring 20 euro. Digitala plattformar som Google video och Instagram kan ha priset 2-4 euro CPM.  

Valresultat

SFPs i Egentliga Finlands valvaka hölls på Kåren i Åbo. Kvällen gick framåt, första resultatet då förhandsrösterna var räknade visade på att SFP tappar sitt mandat i Egentliga Finland, men ganska snabbt uppdaterades detta till att det hölls kvar, såsom hela kvällen. Sittande Sandra Bergqvist blev invald med övertygande siffror. Själv fick jag slutligen 321 röster, vilket var någorlunda hyfsat.

 

 

 

 

 

 

Entimmeståg och femtonminutersladdning

 

Entimmeståget kan inte annat än förundra mig. Man efterlyser att beslutsfattande skall basera sig på kunskap och information. När det gäller entimmeståget har banverket år 2020 samt en skild ministeriearbetsgrupp 2023 dömt projektet som olönsamt. Europeiska revisionsrätten har i en omfattande rapport från år 2018 utrett nyttan och lönsamheten i snabbtågsförbindelser inom Europa. I konklusionerna nämns att medlemsländerna borde bättre beakta lönsamhetsberäkningar, och konstaterar att snabbtågsinvesteringar ofta är mer politiska än baserade på ett riktigt behov. Behoven är ofta andra än restid, såsom turtäthet, nätförbindelse under tågresan och fortsatta förbindelsen från tågstationen. Entimmeståget är förstås mycket politiskt, där den politiska idealismen målar upp en bild där Åbolands framtid är beroende av att vi kommer 8-20 minuter snabbare till Helsingfors.

De tre stora banprojekten i Finland är projekterade till mer än 10 miljarder euro. En målsättning med banprojekt är att minska klimatavtrycket från transportsektorn.

Hur skulle det vara om vi i stället använde medel till att snabbt bygga upp laddningsnätverk för elbilar i Finland? Framför dörren står två stora förändringar; försäljningen av bilar med förbränningsmotorer upphör 2035 och det sker en snabb övergång till helt fossilfri elförsörjning via främst utbyggande av vindkraft. En massiv satsning på laddningsinfrastruktur som möjliggör laddning av elbil på under 15 minuter på tillräckligt många ställen, kunde snabbt minska utsläppen inom transportsektorn, då det blir mycket mer praktiskt att använda sig av elbil. Elbilsstöd behövs också, så nuvarande förbränningsmotorbilpark skulle bytas ut snabbare. Åtgärder som dessa behövs om Finland skall uppnå koldioxidneutralitet år 2035.

Jerker Björkqvist, Åbo
Riksdagsvalskandidat, SFP

Publicerad i Åbo Underrättelser 4.3.2023

ChatGPT och undervisning

De senaste veckorna har man diskuterat en hel del om artificiell intelligens (AI), speciellt då systemet ChatGPT. ChatGPT har visat sig ge kvalificerade svar på olika frågeställningar och det har diskuterats hur man skall undvika att systemet används för att svara på prov- och tentsvar i undervisningen.

Själv har jag förstås provat på ChatGPT Systemet ger utmärkta, men helt generella, svar på olika frågeställningar, sådant man skulle få fram med en tids surfande på Wikipedia och motsvarande källor på Internet. Språket är förstås korrekt, eftersom man använder sig av redan existerande satsuppbyggningar. Det kan tyckas att systemet skapar mycket goda texter, som väl kunde användas som provsvar eller som svar på frågor. Systemet är alldeles utmärkt på att ge kända svar på kända frågor.

Men ChatGPT och är ändå bara en maskin i form av algoritmer i en dator. En maskin är konstruerad av en mänska ett uppnå ett visst syfte. Maskiner har ingen egen målsättning, och har inget behov av att skapa något annat värde än det som den mänska som konstruerade maskinen ursprungligen avsåg. Systemet förstår inte kontext, förstås inte humor och sarkasm, förstår inte signaler som är icke-verbala och kan inte interagera fysiskt.

Det som vår utbildning skall bidra till är just det som ChatGPT är svagt på. Vi skall utbilda till att förstå kontext, kunna tolka svaga signaler, förstå sig på helheter, kunna bygga nya sätt att tänka och kombinera lösningar på sätt vi inte tidigare gjort. Om ChatGPT kan ersätt någon utbildning, så är det nog inte så stort värde i den utbildningen.  Vår utbildning skall ge kapacitet att ge nya svar på framtida okända frågor. 

Jag vill att Finland satsar på gedigen handledd utbildning, av goda, motiverade och inspirerande lärare. Vi kan digitalisera mycket, ChatGPT är en digitalisering av informationssökningsprocessen och ett utmärkt hjälpmedel, men lärandeprocessen varken kan eller skall digitaliseras.

Jerker Björkqvist
Riksdagsvalskandidat (SFP)

Publicerad i ÅU 31.2.2023

Använd förnybar energi lokalt

In Finland investeras det nu stort i förnybar energi, och snabbast går det framåt med vindkraft. Enligt Suomen Tuulivoimayhdistys finns det idag 5677 MW installerad vindkraft och total planerade projekt finns det 65945 MW (en effekt motsvarande 41 st Olkiluoto 3!).  I december 2022 utgjorde vindkraften 18% av den total genererade energin i Finland. Om installationerna av vindkraft går enligt dessa ambitiösa planer kommer vi snart att ha betydligt mer energiproduktion än vi i Finland behöver. Trots att vi pratar om energikris idag, kommer framtiden att se mycket annorlunda ut. Frågan är då vad vi gör med denna stora energikapacitet. El kan relativt lätt omvandlas till vätgas, som både kan lagras och skickas vidare via rörledning. Det finns bl.a. planer på vätgasexport till bl.a. Tyskland.

Men jag tror inte vätgasexport eller annan energiexport är det vi borde göra. Vi borde istället noga se över hur vi använder den energi som produceras i Finland. Vi borde se till att vi använder energi i Finland till en värdeökning som sker inom landet. Energin borde användas här för att öka förädlingsvärdet, t.ex. genom tillverkning av koldioxidfritt stål, syntesbränslen, eller inom tillverkande industrin, där vi plötsligt har möjlighet att tillverka energiintensiva produkter på ett helt annat sätt än tidigare. Eftersom energin är helt förnybar, så är det ingen miljöbelastning, snarare kunde man räkna det som kolsänkor, eftersom produktion i Finland potentiellt tar över koldioxidtung produktion. 

Det behövs i Finland både en strategi för att se till att energin används lokalt för värdeökning, mekanismer som möjliggör och lockar investeringar till Finland, samt en stark satsning på forskning, utveckling och utbildning så att vi har den tekniska kunskapen att förverkliga den gröna produktionen vi har möjlighet till. 

Jerker Björkqvist, TkD 

Åbo

Publicerad i HBL 3.2.2023

Pörssihinta ei sanele sähkön hintaa

 Turku Energian toimitusjohtaja Timo Honkanen kertoo TS 3.1.2023 että sähkön hinta määräytyy pörssihinnan mukaan. Ja totta on, että se sähkö, mikä myydään Nordpool pörssissä tietysti määräytyy sen markkinapaikan mukaan. Mutta eihän se ole ainoa markkinapaikka sähkölle. Sähköä voi hankkia monella tavalla, sen voi tuottaa itse, sen voi hankkia pitkäaikaisilla kahdenvälisillä sopimuksella tuottajan kanssa, sen voi hankkia futuurimarkkinoilta.   Muun muassa energiayhtiö Fortum on ”kärsinyt” siitä, että se on aikoinaan myynyt omaa sähkötuotantokapasiteettia futuurimarkkinoilla selvästi nykyistä markkinatilannetta halvemmalla, eli markkinoilta saatava Windfall-voitto ei ole täysin voitu hyödyntää. Ja Windfall-tuottohan otetaan loppupelissä asiakkaista.

Sähkön tuottajahinta on riippuen tuotantomuodosta, mutta esimerkiksi nykytekniikalla tuotettu tuulivoima on tuotantohinnaltaan 2,5-5 c/kWh. Kallein taitaa olla fossiilisilla polttoaineella toimiva yhdistetty sähkö-ja-lämpölaitos noin 10-15 c/kWh, mutta Suomessa ainoastaan 14% sähköstä tuotettiin fossiilisella polttoaineella, joten sen vaikutus sähkön tuotantokeskihintaan ei ole kummoinen. Ei käytännössä tuottajahinta sähkölle lienee noin 4-6 c/kWh, kuluttajan maksama tätä korkeampi hinta menee marginaalina jonkun toimijan taskuun voittona. Eikä se ole toisaalta yllätys, yrityksen tavoitteena on aina tehdä vallitsevassa markkinatilanteessa voittoa.

Joten luen Turku energian kirjoituksen niin, että viesti on että hyötyjä ei ole Turku energia, vaan Turku Energialla ei ole muuta mahdollisuutta kuin reagoida jo tapahtuneen markkinatilanteen muutokseen siirtämällä markkinahinnat asiakkaiden maksettavaksi.

Kysymys on sitten olisiko voinut toimia toisin? Olisiko pystynyt hyvällä riskienhallinnalla varmistaa, että Turkulaisilla olisi omistamallaan energialaitoksen kautta edelleen käytettävissä sähköenergiaa ilman ylisuuria hintamarginaaleja?  Olisiko omistukset tuulivoimayhtiössä ja vesivoimayhtiöissä paremmin käyttää varmistaakseen omistajille kohtuuhintaista sähköenergiaa?  Näen kyllä että mahdollisuuksia olisi.

Viime vuosi on ollut kaikille alueelliselle sähköyhtiölle hankala, ja moni ei ole pystynyt suorittamaan perustehtäväänsä – toimittamaan sähköenergia omistajilleen järkevään hintaan. Valitettavasti näyttää siltä että sähkömarkkinat tarvitsee lisää regulaatiota, jotta häiriöitä energiamarkkinoilla ei luo rahastusmahdollisuuksia, jossa kärsijä melkein aina on pienet toimijat, kuten kotitaloudet Turussa.

Jerker Björkqvist, TkT
Eduskuntavaalidehdokas (RKP)

Julkaistu TS 12.1.2023