Dålig inomhusluft

Många hus, nya eller lite äldre, rapporteras idag ha dålig inomhusluft. Man pratar ofta om mögelhus. Mögel förekommer säkert i många hus, men mögel förekommer helt allmänt utomhus omkring oss också. Problemet här är koncentrationen, dvs. hur mycket mögel per luftmängd, som beror på mögelhärdar inomhus och dålig luftväxling.

Men det som också förekommer är olika kemiska föreningar från byggmaterialen. Vi har historiskt haft ammoniak (ytspackel/bindemedel kasein) och formaldehyd (spånskivor/bindemedel i lim), båda är numera via byggnormer minimerade. Det som förekommer idag är flyktiga organiska föreningar (VOC), som uppstår då betong kommer i kontakt med mattlim. Denna process försnabbas av fukt. Otaliga offentliga byggnader och kontorsbyggnader lider, och kommer att lida av VOC, p.g.a. otillräckliga byggnormer. Detta i kombination med energisparande reducerad luftväxling, vilket gör att både mögel- och VOC-koncentrationerna blir höga. Detta leder till att de som vistas i husen lider av huvudvärk, luftvägsproblem som kan leda till astma och kanske livslång överkänslighet.

Så en stad som Åbo kunde internt gå in för att då man bygger, ser man till att kända faror elimineras, trots att byggnormer inte skulle kräva detta. Och inte välja det billigaste.

Publicerad i ÅU 1.4.2017

Åbos energiframtid

Åbo skall bli koldioxidneutralt år 2040, så har sittande fullmäktige beslutat. Jag satt idag (28.3.20017) på Lähienergialiittos paneldebatt, där man utredde energifrågor speciellt med tanke på förnybar energi. I debatten deltog representanter från 7 partier.

I Åbo stad kan två projekt plockas fram. Bostadsområdet Skanssi, där man bygger ett fjärrvärmenät med lägre temperatur (65 grader), vilket möjliggör inmatning i fjärrvärmenätet. Det andra är det nya Biobränsle-kraftverket i Nådendal, vilket möjliggör användning av biobränsle istället för kol för att uppnå koldioxidneutralitet.

Den stor frågan var i alla fall om man borde låta lokal och distribuerad energiproduktion till Åbos fjärrvärmenät. Frågan är om man kan använda spillvärme från fastigheter till fjärrvärmenätet. Samtidigt är frågan om man politiskt vill luckra upp monopolet kring fjärrvärmenätet.

Personligen tror jag att fjärrvärmenätet är är på utgående. Genom andra lösningar, främst värmepumpar av olika slag, kan man bättre ta till vara spillvärme från fastigheter och föra tillbaks till det egna huset i form av värme eller varmvatten. Värme tas från luften eller jorden. Värme från central anläggning blir onödig, speciellt då energieffektivitet i fastigheter på också andra sätt ökas.

Frågan var också hur man ställer sig till solenergi. Om man tittar på LCOE (Levelized Cost of Electricity) idag så är vattenkraft billigast, sedan kommer vind, solel, kol, gas, kärnkraft. Solel har kommit redigt mer i pris, och idag kan man i princip få hur mycket energi som helst genom att bygga fler solpanelanläggningar. I Kina byggs kombinerat vattenkraft-solpanelsystem där solpanelerna står för 850 MW (jämför Lovisa1 500 MW). Utmaningen som återstår är att flytta energin och lagra energin. Men när detta är löst, så har vi nästan löst utmaningen med energiförsörjning globalt.

Så vad ingår då paletten över Åbos framtida energilösningar?

 - ökat biogasframställning / använding (gasbussar, lokal värme med gas)
 - FÖRNYAT AVFALLSBRÄNNVERK - eget energiavfall borde användas lokalt
 - mycket lätt process för bygglov för uppdatering av energieffektivitet
 - värmepumpar: jord, luft/vatten, havsområden
 - planläggning för solenergiområden / vindkraftsområden
 - mera demo-områden, där företag kan utveckla energiprodukter för export
 - energiintegration (energi-flyttas mellan fastigheter)
 - planering för framtida elbilar (laddning, självkörande)
 - Public-Private-Partnerships för energilösningar


Åbo kan bra bli koldioxidneutralt per 2040, varför inte före det?

Motorvägen i tunnel

Kuppis-området växer så det knakar. Industriområdet i Österås tas successivt i bruk för boende och företagsamhet, visionsplaner finns redan och har bl.a. presenterats i Turun Sanomat.  Motorvägen och järnvägen delar idag av området från Kuppisparken  och resten av rutstaden. Varför inte göra slag i saken och föra ner motorvägen och järnväg i tunnel i området? På det sättet kunde området få en image som lugnt, modernt kombinerat boende och kontorsområde, där prioriteten ovan jord ligger på modern bullerfri stadsmiljö med prioritering på lätt trafik.

Kostnaden för tunneln kan delvis finansieras genom försäljning av den tomtmark som frigörs. Parkering måste också lösas, men bl.a. universitetsbacken kunde bra inhysa en parkeringsgrotta.

Oppimisen digitalisaatioko?

Kaikkien huulilla on nyt digiaalisatio, oppilaitoksissa puhutaan digioppimisesta ja mietitään miten opetusta pitäisi digitalisoida. Mielestäni lähtökohdat ovat väärät. Digitalisaatiolla tarkoitetaan yleisesti, miten yhteiskunnan ja yritysten prosessit voidaan automatisoida. Hyvin määritellyt prosessit voidaan automatisoida tietokonejärjestelmien avulla. Tällaisia prosesseja ovat esimerkiksi verotusprosessit, valvontakameroiden kuvatunnistus, kirjanpito, matkalaskujärjestelmät tai verkko-ostokset.

Luovat prosessit, kuten taiteen luominen, kirjoittaminen, organisaation kehitys on toisaalta hyvin vaikeita automatisoida.  Väitän että oppimisprosessit kuuluvat luovien prosessien joukkoon, eli oppiminen on hyvin vaikeasti automatisoitavissa. Oppiminen vaatii, että olemme luovassa ympäristössä, jossa ajattelu ja ymmärtäminen voi kasvaa samalla kun omaksumme tietoa. Oppiminen toimii parhaiten, kun ympärillä on muita henkilöitä saman oppimisprosessin parissa. Sen takia opetuksen digitalisaatio on käsitteenä aika vaarallinen, ja voi helposti viedä väärille poluille.
Toki hyviä tietolähteitä voidaan luoda myös digitaalisessa muodossa. Tämä ei kuitenkaan ilmiönä ole mitään uutta, kirjoja on tehty jo kauan ja videoformaatissa on tehty hyviä opetusvideoita jo yli 40 vuotta. Videoiden ja digimateriaalin tuottaminen sekä jakelu on tänä päivänä huomattavasti helpompaa, mutta laatu ei välttämättä sen takia hirveästi parane.

Uskon toki digitalisaatioon. Elämämme helpottuu automatisoinnin ja digitalisaation ansiosta. Opetuksessa pitäisikin tähdätä siihen, miten huomioidaan nuorten tulevan yhteiskunnan ja työympäristön muuttumista digitalisaation myötä.

Jerker Björkqvist, TkT
Tietotekniikan yliopistonlehtori, Åbo Akademi
Turun Sanomissa 10.3.2017

Kommunens uppgifter efter vårdreformen

Åbos utgifter år 2016 är ca 1500 miljoner euro (8100 euro per invånare). Av dessa går 665 miljoner ( 3614 euro per invånare) till vårdsektorn, 311 miljoner till utbildning (1690 euro / invåndare) och resten på 255 miljoner till fastigheter, fritid, miljö samt 250 miljoner till gemensamma funktioner.

Uträkningarna är inte helt klara, men då hypotetiskt, i samband med vårdreformen,  665 miljoner (44%) övergår till landskapen, blir det för staden kvar att besluta om utbildning, fritid, fastigheter och miljö. Fastigheter servar egentligen bara grundfunktionerna utbildning och fritid, så kvar att besluta om blir inte mycket. Eller blir det?

Idag fungerar det krasst så här; vårddistriktet skickar en räkning till Åbo stad på hur mycket sjukvården detta år har kostat. Åbofullmäktige kan inte mycket annat än grymta till över de stigande kostnaderna och sedan betala räkningen. Man kan höra fina tal om hur bra det skulle vara att göra något åt saken, men snart kommer nästa räkning i posten, ett litet grymtande, och räkningen betalas igen.

Kanske det är positivt för kommunen att denna återkommande grymtning försvinner. Nu kan man satsa på det som vi kan besluta om. Vad beslutar fullmäktige nu då om? Den största kostnaden blir utbildning, sedan kommer fritid och miljö. Vi kommer tillbaka till gamla grunduppgifter - att organisera utbildning och att organisera stadsbyggandet.

Utbildning innebär att dagvård, grundskolor, andra stadiets utbildning (yrkesinstitut / gymnasium) fungerar. Yrkeshögskolor och universitet hör visserligen inte till stadens ansvarsområde, men visst är det i stadens intresse att dessa också fungerar. För vad alla dessa bidrar till, är att samhällets grundpelare - ett aktivt näringsliv - har tillgång till kunnig, ambitiös och idérik arbetskraft. Vi skall komma ihåg, att grunden för hela finansieringen av det gemensamma är via skatter - skatter innebär att en del av vårt arbete utförs indirekt för  det gemensamma via ett beskattningssystem. Och för att skatter skall kunna tas måste näringslivet fungera.

För att näringslivet skall fungera skall vi också trivas i vår stad (fritid) - stadsplanering (miljö) skall göra att det är lätt att bo, att röra sig och att vara aktiv på sin fritid. Näringslivet skall ha lätt att etablera sig och fungera i staden. Då frodas också näringslivet - och igen - vi har råd att göra det vi anser att en god stad gemensamt skall organisera.

Allt hör ihop - utbildning - näringsliv - fritid - stadsplanering. Stadsfullmäktiges uppgift blir att se till att denna sak fungerar bra ihop. Det behövs positiv vilja, framtidsvisioner och byggande av förtroende. Men visst - vi kan få Åbo att bli Finlands bästa stad att bo.

Näringslivet omkring oss erbjuder nu en enastående chans för Åbo att bli vad man vill. Varvet fungerar som en motor, företag har märkt att outsourcing till "löglöneländer" inte lönar sig, vi har bilfabrik, gruvmaskinsfabrik, farmaceutisk industri, och växande antal IT-företag i staden. Åbo måste nu dra sitt strå till stacken på ett bra sätt.