ChatGPT och undervisning

De senaste veckorna har man diskuterat en hel del om artificiell intelligens (AI), speciellt då systemet ChatGPT. ChatGPT har visat sig ge kvalificerade svar på olika frågeställningar och det har diskuterats hur man skall undvika att systemet används för att svara på prov- och tentsvar i undervisningen.

Själv har jag förstås provat på ChatGPT Systemet ger utmärkta, men helt generella, svar på olika frågeställningar, sådant man skulle få fram med en tids surfande på Wikipedia och motsvarande källor på Internet. Språket är förstås korrekt, eftersom man använder sig av redan existerande satsuppbyggningar. Det kan tyckas att systemet skapar mycket goda texter, som väl kunde användas som provsvar eller som svar på frågor. Systemet är alldeles utmärkt på att ge kända svar på kända frågor.

Men ChatGPT och är ändå bara en maskin i form av algoritmer i en dator. En maskin är konstruerad av en mänska ett uppnå ett visst syfte. Maskiner har ingen egen målsättning, och har inget behov av att skapa något annat värde än det som den mänska som konstruerade maskinen ursprungligen avsåg. Systemet förstår inte kontext, förstås inte humor och sarkasm, förstår inte signaler som är icke-verbala och kan inte interagera fysiskt.

Det som vår utbildning skall bidra till är just det som ChatGPT är svagt på. Vi skall utbilda till att förstå kontext, kunna tolka svaga signaler, förstå sig på helheter, kunna bygga nya sätt att tänka och kombinera lösningar på sätt vi inte tidigare gjort. Om ChatGPT kan ersätt någon utbildning, så är det nog inte så stort värde i den utbildningen.  Vår utbildning skall ge kapacitet att ge nya svar på framtida okända frågor. 

Jag vill att Finland satsar på gedigen handledd utbildning, av goda, motiverade och inspirerande lärare. Vi kan digitalisera mycket, ChatGPT är en digitalisering av informationssökningsprocessen och ett utmärkt hjälpmedel, men lärandeprocessen varken kan eller skall digitaliseras.

Jerker Björkqvist
Riksdagsvalskandidat (SFP)

Publicerad i ÅU 31.2.2023

Använd förnybar energi lokalt

In Finland investeras det nu stort i förnybar energi, och snabbast går det framåt med vindkraft. Enligt Suomen Tuulivoimayhdistys finns det idag 5677 MW installerad vindkraft och total planerade projekt finns det 65945 MW (en effekt motsvarande 41 st Olkiluoto 3!).  I december 2022 utgjorde vindkraften 18% av den total genererade energin i Finland. Om installationerna av vindkraft går enligt dessa ambitiösa planer kommer vi snart att ha betydligt mer energiproduktion än vi i Finland behöver. Trots att vi pratar om energikris idag, kommer framtiden att se mycket annorlunda ut. Frågan är då vad vi gör med denna stora energikapacitet. El kan relativt lätt omvandlas till vätgas, som både kan lagras och skickas vidare via rörledning. Det finns bl.a. planer på vätgasexport till bl.a. Tyskland.

Men jag tror inte vätgasexport eller annan energiexport är det vi borde göra. Vi borde istället noga se över hur vi använder den energi som produceras i Finland. Vi borde se till att vi använder energi i Finland till en värdeökning som sker inom landet. Energin borde användas här för att öka förädlingsvärdet, t.ex. genom tillverkning av koldioxidfritt stål, syntesbränslen, eller inom tillverkande industrin, där vi plötsligt har möjlighet att tillverka energiintensiva produkter på ett helt annat sätt än tidigare. Eftersom energin är helt förnybar, så är det ingen miljöbelastning, snarare kunde man räkna det som kolsänkor, eftersom produktion i Finland potentiellt tar över koldioxidtung produktion. 

Det behövs i Finland både en strategi för att se till att energin används lokalt för värdeökning, mekanismer som möjliggör och lockar investeringar till Finland, samt en stark satsning på forskning, utveckling och utbildning så att vi har den tekniska kunskapen att förverkliga den gröna produktionen vi har möjlighet till. 

Jerker Björkqvist, TkD 

Åbo

Publicerad i HBL 3.2.2023

Pörssihinta ei sanele sähkön hintaa

 Turku Energian toimitusjohtaja Timo Honkanen kertoo TS 3.1.2023 että sähkön hinta määräytyy pörssihinnan mukaan. Ja totta on, että se sähkö, mikä myydään Nordpool pörssissä tietysti määräytyy sen markkinapaikan mukaan. Mutta eihän se ole ainoa markkinapaikka sähkölle. Sähköä voi hankkia monella tavalla, sen voi tuottaa itse, sen voi hankkia pitkäaikaisilla kahdenvälisillä sopimuksella tuottajan kanssa, sen voi hankkia futuurimarkkinoilta.   Muun muassa energiayhtiö Fortum on ”kärsinyt” siitä, että se on aikoinaan myynyt omaa sähkötuotantokapasiteettia futuurimarkkinoilla selvästi nykyistä markkinatilannetta halvemmalla, eli markkinoilta saatava Windfall-voitto ei ole täysin voitu hyödyntää. Ja Windfall-tuottohan otetaan loppupelissä asiakkaista.

Sähkön tuottajahinta on riippuen tuotantomuodosta, mutta esimerkiksi nykytekniikalla tuotettu tuulivoima on tuotantohinnaltaan 2,5-5 c/kWh. Kallein taitaa olla fossiilisilla polttoaineella toimiva yhdistetty sähkö-ja-lämpölaitos noin 10-15 c/kWh, mutta Suomessa ainoastaan 14% sähköstä tuotettiin fossiilisella polttoaineella, joten sen vaikutus sähkön tuotantokeskihintaan ei ole kummoinen. Ei käytännössä tuottajahinta sähkölle lienee noin 4-6 c/kWh, kuluttajan maksama tätä korkeampi hinta menee marginaalina jonkun toimijan taskuun voittona. Eikä se ole toisaalta yllätys, yrityksen tavoitteena on aina tehdä vallitsevassa markkinatilanteessa voittoa.

Joten luen Turku energian kirjoituksen niin, että viesti on että hyötyjä ei ole Turku energia, vaan Turku Energialla ei ole muuta mahdollisuutta kuin reagoida jo tapahtuneen markkinatilanteen muutokseen siirtämällä markkinahinnat asiakkaiden maksettavaksi.

Kysymys on sitten olisiko voinut toimia toisin? Olisiko pystynyt hyvällä riskienhallinnalla varmistaa, että Turkulaisilla olisi omistamallaan energialaitoksen kautta edelleen käytettävissä sähköenergiaa ilman ylisuuria hintamarginaaleja?  Olisiko omistukset tuulivoimayhtiössä ja vesivoimayhtiöissä paremmin käyttää varmistaakseen omistajille kohtuuhintaista sähköenergiaa?  Näen kyllä että mahdollisuuksia olisi.

Viime vuosi on ollut kaikille alueelliselle sähköyhtiölle hankala, ja moni ei ole pystynyt suorittamaan perustehtäväänsä – toimittamaan sähköenergia omistajilleen järkevään hintaan. Valitettavasti näyttää siltä että sähkömarkkinat tarvitsee lisää regulaatiota, jotta häiriöitä energiamarkkinoilla ei luo rahastusmahdollisuuksia, jossa kärsijä melkein aina on pienet toimijat, kuten kotitaloudet Turussa.

Jerker Björkqvist, TkT
Eduskuntavaalidehdokas (RKP)

Julkaistu TS 12.1.2023