En oktoberdag lovade jag, efter några påringningar och betänketid, att ställa upp i riksdagsvalet 2023 för SFP i Egentliga Finland. Min ambitioner var vid det skedet inte så stora. Men jag gick in processen med idén att "alltid kan man lära sig någonting". Och lärt mig har jag. Mycket.
Bland de första att tänka på var vad som mitt huvudtema skulle vara. Jag har i flera repriser fått feedback på att jag förstår det stora hela, och kan sätta saker i kontext på ett bra sätt. Men det är inte något som är fungerar som tema. Jag tänkte tidigt på iden "en teknisk lösning", "tekninen ratkaisu", som kopplar till det att det skulle vara mera fråga om bilden av ren analytisk förmåga än uppmålade av teman som "billigare bensin", "bättre vård" eller "skydda miljön". Småningom började det gå mot energi, och speciellt ny energi, som anspelar på Finlands starka utbyggnad av vindkraft, samtidigt som vi hade det som kallades energikris under hösten. Jag säger "kallades energikris", därför att det nog inte direkt fanns någon energikris, utan närmast en energimarknad som var utanför sitt normaltillstånd och gav upphov till prisbildning som var samtidigt absurd, samtidigt gav möjlighet till starka aktörer att göra ordentligt med pengar.
Jag var inte den enda med temat ny energi. Från centern i egentliga Finland hade Jani Kurvinen nästan samma slogan, och från Nyland hade SFP:arna Heidi Himmanen och Kristian Rehnström ganska liknande.
Temat energi passade egentligen utmärkt bra, för i mitt daglig arbete är jag engagerade i detta. ÅA utvecklar DI-utbildningen i Vasa, och en profil "Energi+IT" är under arbete, där energiteknik och informationsteknologi kombineras. Våra forskningsprojekt siktar sedan en tid på den gröna omställningen där företag redan är på god väg mot koldioxidneutrailitet i sin egen verksamhet. Jag har följd med detta i flera år, och kan nog påstå mig vara ganska kunnig på området.
Kampanj
I val skall man driva kampanj. Från början sa jag att jag inte är någon kampanjmänska, att stå i gathörn och vifta med flaggor är inte riktigt vad jag trivs med. Utan kampanj blir det inte mycket röster. Så hur skall man då göra? Till näst kommer en lista av kampanjaktiviteter och hur jag gjort med dem:
SoMe
Jag är inte en SoMe mänska, jag har i princip hållit mig till LinkedIn. Men budet var att "utan SoMe" blir det till ingenting, så jag aktiverade mitt Facebook-konto på i Februari, och gick från 0 till dryga 500 vänner på ett par veckor och sakta ökning efter de. Kampanjen där var i huvudsak att skicka ut sakliga faktarutor med anknytning till energi. Bilder på mig själv tror jag inte jag satt en enda, fast det å andra sidan ofta är det viktiga.
Men störst genomslagskraft fick jag dock på LinkedIn, där jag snabbt en kväll gjorde en graf som visade nivån på vindkraftsplaner inom Finland. Den har tillsvidare visats 43900 gånger på LinkedIn. Nummer två på den listan är 5 månader gammal, då jag meddelade att jag ställer upp, med 10000 visningar.
Google video reklam
Tillsammans med Markus Blomquist funderade vi en kväll att SFP lockar nog över språkgränsen. I Egentliga Finland går SFP-kampen i huvudsak ut på att internt konkurrera om de trogna SFP-rösterna. Vi tänkte experimentera med att göra video-reklam på Youtube. Vi satt en söndag och komponerade ihop. 5 sekunder video tar minst 5 timmar att göra. Mina betalda reklamvideor har nu visats 515000 gånger på Google videonätverk i hela Egentliga Finland. Få se om det har någon effekt.
Vägreklam
Jag tänkte i början ha vägreklamskyltar och beställde ett antal. Men genast då skyltar började sättas upp den 2 mars 2023 insåg jag att mina skyltar inte kommer att ha någon större slagkraft. Och jag tyckte heller inte att jag egentligen ville bidra till nedskräpningen av vägarna. Det skall bli skönt att återgå att titta på omgivningen och naturen istället för brokiga och skrynkliga skyltar längs vägarna. Så det blev inte mycket av det.
Tidningsreklam
Köpt tidningsreklam hade jag egentligen tänkt satsa på, men ned tanke på kostnader, och möjligheten till "nya röster", så ändrade jag i något skede planerna. I huvudsak är det här samma SFP-röster man konkurrerar om. Men "seriösheten" i kandidaturen värderas nog av hur mycket pengar man verkar sätta i sin kampanj.
Kampanjevenemang
Kampanjevenemang har alla kandidater ordnat några eller flera antal. Jag fick idén i något skede att ordna energirundan, dvs åka runt och berätta om vad som händer med energi i Finland samt bjuda in en lokal person och berätta om solpanelslösningar i praktiken. Det blev inte riktigt någon publiksuccé, även om själva sakinnehållet blev en bra story, och åtminstone jag lärde mig en hel del. Men värdet i dessa kampanjevenemang är nog kanske främst att lyckas dels marknadsföra det på förhand, och post utvalda bilder efteråt.
Valstuga och utekampanjer
Det ordnades en hel del utekampanjer där vi kandidater kunde stå och och dela ut det krääsä som man skaffat. Diskussionerna var OK, men mycket diskussioner blev det med sådana man redan kände, hur mycket förändring där skapas vet jag inte. Utekampanjernas demografi motsvarar nog inte väljardemografin, men intressant är det många gånger.
Bussreklam och busshållsplatsreklam
SFP har antagligen satsat i förhållande till potentiella kandidater mest på bussreklam i Egentliga Finland. Jag valde att vara sparsam med detta.
CPM
Jag har också lärt mig mått på synlighet som media erbjuder. CPM står för Cost Per Mille, dvs kostnad för tusen visningar. Många finska media har en CPM på kring 20 euro. Digitala plattformar som Google video och Instagram kan ha priset 2-4 euro CPM.
Valresultat
SFPs i Egentliga Finlands valvaka hölls på Kåren i Åbo. Kvällen gick framåt, första resultatet då förhandsrösterna var räknade visade på att SFP tappar sitt mandat i Egentliga Finland, men ganska snabbt uppdaterades detta till att det hölls kvar, såsom hela kvällen. Sittande Sandra Bergqvist blev invald med övertygande siffror. Själv fick jag slutligen 321 röster, vilket var någorlunda hyfsat.
