fredag 30 december 2022

Vad är rätt pris på el?

Många hushåll har under hösten fått välja mellan pest och kolera på elmarknaden. Antingen 24 månaders bindande elavtal till högt pris eller börspris med toppriser på över 60 c/kWh. Frågan är vad "rätt" pris på el är?

Finansbolaget Lazard publicerar kontinuerligt det som kallas LCOE-Levelized Cost of Energy, översatt livstidskostnad för energi. LCOE inkluderar investering, drift och nedmontering. Idag är de billigaste energiformerna vind, sol och vattenkraft, där alla rör sig på en livstidskostnad mellan 3-6 cent / kWh.  Det fina idag är att de billigaste energiformerna faktiskt samtidigt är fossilfria. Kärnkraft är i princip också billig, men inkluderar man all livstidskostnad, inklusive uppbyggnad, drift, nedmontering och slutförvaring av bränsle, är priset betydligt större än för vind-, sol- och vattenkraft.

Vi har i Norden levt med elenergipriset som har stundtals legat i par med produktionspriset. Detta beror på att vi i Norden faktiskt har minskat vår energianvändning och det har funnits ett överskott på el på marknaden. Det i sin tur ledde till att investeringar i ny elproduktion var för låg under flera år. Rysslands terrorkring i Ukraina gjorde det med ens klart att vi inte riktigt skött vår elförsörjningsberedskap. När samtidigt globala råvaruhandlare utnyttjat energikrisen  genom att köpa upp framtida elproduktion (läs elfuturer för nuvarande vinter), för att sälja dem dyrt tillbaka till bland annat oss finländare så har det alltså bara funnits elavtal med enorma marginaler alternativt elbörspriset till salu för elkunder. 

Men vi kommer att återgå till en elmarknad, där priset hos slutkunderna är något högre än produktionskostnaderna. Det var visst svenska kraftnät som uppskattade att detta pris är 5-6 c / kWh, vilket väl överensstämmer med LCOE-siffrorna. Men det behövs reglering på elmarknaden så att energiförsörjningen blir rättvis. Det är inte rätt att skattemedel skall användas för att få någon nivå av rättvisa på marknaden, såsom med energistöden staten nu delar ut.

Med nuvarande investeringstakt i vindkraft så har vi faktiskt en enorm potential till en framtid där energi är förmånlig samtidigt som den är klimatneutral. Initiativet till storsatsningen på fossilfritt stål i Ingå är ett bevisen på potentialen. Vi skall se till att Finland utnyttjar denna potential.

Jerker Björkqvist
Riksdagsvalskandidat (SFP)


tisdag 27 december 2022

Högt elpris trots blåsigt väder


Jarl Ahlbeck undrar I ÅU 22.12 varför energipriserna på elbörsen är samma höga trots högre elproduktion än elkonsumtion i Finland. Orsaken är helt enkelt prissättningalgoritmerna på den nordiska elbörsen Nordpool. Transportkapaciteten av el mellan de olika prisområdena på den nordiska energibörsen är begränsad. Om transportkapaciteten inte utnyttjas till fullt har de olika områdena samma pris, för de hör då i princip till samma prisområde. Men om begränsning av transportkapaciteten uppnås, får områdena olika pris.

Så i fallet som Ahlbeck hänvisade till, så kunde all el på det finska området säljas till svenskt pris, och då blev priset enligt det området. Om däremot vårt elöverskott i Finland skulle ha varit betydligt större, skulle allt vårt överskott inte ha kunnat transporteras till Sverige, och då skulle prisbildningen blivit enligt finska marknaden.

Algoritmen som räknar ut priset på elbörserna heter EUPHEMIA (EU+Pan-european Hybrid Electricity Market Integration Algorithm) och är publicerad på nätet. Det är samtidigt kanske ett problem, skickliga aktörer på marknaden kan utnyttja kunskapen om algoritmen för att själv ge sådana bud på elmarknaden som optimerar egen vinst.

EUPHEMIA består av en kombination av budgivningssystem på inköp och försäljning av el, information om transportkapacitet mellan prisområden, en central optimeringsalgoritm, och ett antal regler om vad som är möjligt på den integrerade elmarknaden. Det blir rätt komplext, och det leder lätt till att den enskilda elkonsumentens intressen inte alls beaktas. Elmarknaden är en nationell angelägenhet, och måste i framtiden regleras bättre.

Jerker Björkqvist, Tkd

Riksdagsvalskandidat