Åbo och grön omställning

Åbo är utgångspunkten till skärgårdshavet, det hav som snabbast indikerar hur Östersjön mår. Vasa är Nordens energihuvudstad, där hela staden andas energiteknologi. Västkusten i Finland står för en tredjedel av exporten från Finland. Merparten av de stora gröna investeringarna, i form av vindkraft, energiteknik, elektrifiering, vätgas, metallförädling, datacenter och e-bränslen sker längs västkusten. I praktiken all varuimport och -export sker över hav, mot väst eller sydväst.

Åbo Akademi ligger centralt för all denna verksamhet i Finland. Det behövs utbildning och forskning hur denna enorma transformation tas till vara och genomförs ekonomiskt, tekniskt, miljömässigt och logistiskt på ett hållbart och rättvist sätt. Att bygga starka profiler utgående från dessa samhällsbehov skulle mycket sannolikt locka både studerande och forskare till att jobba med saker där man vill och kan skapa en skillnad. ÅA är litet, men genom att fördomsfritt ge sig in i framtiden med sin egen twist på hur man agerar kunde göra Åbo mycket intressant. Åbo och skärgårdshavet kunde vara en demonstrator för hur man kan göra saker teknologiskt, miljömässigt och socialt rätt.

ÅA har mycket goda samarbetspartners i detta område - Novia, Åbo universitet, Åbo yrkeshögskola och Vasa universitet. Det gäller nu att se till att vi hjälper till att ta till vara den möjlighet det nu finns, genom samarbete och god rollfördelning - och gärna fungera som tongivare för hur undervisningen och forskningen i detta område utvecklas. 

Det är i Åbo stads intresse och hela västkustens intresse. Åbo borde satsa på att i hela sin verksamhet bli föregångare i detta - via tema i skolor, via hur företagsklustret och företagare engageras, via snabba åtgärder mot kolneutralitet

Jerker Björkqvist, Åbo
Kandidat i kommun-och välfärdsval

Publicerad i ÅU 11.4.2025

Toppstyrning är inget ideal i företagsvärlden

 Pia Heikkilä analyserar i HBL 5.4.2025 rektorers förtida avgång vid ÅA, mycket i analysen håller jag med om. Det som jag däremot inte håller med om är analysen i slutet av vad universitetslagen år 2010 förde med sig.

Här talas om managementideal i företagsvärlden, som automatiskt skulle föra med sig en toppstyrning. Sådana ideal finns inte. Företag, såsom vilken som helst organisation, kan ledas på olika sätt. Stereotypiskt brukar man tala om Finlands "management by perkele" mot Sveriges diskuterande ledarstil. Men att automatiskt säga att företagsvärlden har en viss stil kan man inte.

Däremot kan man se en klar korrelation mellan ledningsstil och det ekonomiska resultat som företagen visar upp.  Företag med det som jag kallar organisk kollegialitet, där man inkluderar medarbetare I beslutsprocesser, förankrar beslut och ger medarbetare förtroende, klarar sig bra. Företag, där personalen känner sig motiverad och uppskattad, klarar sig genom svårigheter, då konjunkturer sviktar.

Företag som idkar toppstyrning har mycket svårt att klara sig, speciellt då det intellektuella arbetet är viktigt. Vårt nationella trauma Nokia var ett sådant - Nokia blev mycket toppstyrt, där ledningen inte tolererade dåliga nyheter och alternativ - ledningen omringade sig med "ja-sägare". Nokia gick nästan under - trots att information och viljan fanns där - men den utnyttjades inte.

Under 70 och 80-talet upplevde flygbranschen ett flertal dödliga krascher. Den största var KLM och PanAm kollisionen på Teneriffa med 583 dödsoffer. Den och många andra krascher berodde på en hierarkisk ledning där flygkaptenens beslut inte fick och vågades ifrågasättas - trots att styrman eller andra insåg att det höll på att gå illa. I USA utvecklas det som idag kallas "Crew Resource Management" (CRM), som går ut på att all information ombord som kan påverka flygningen, oberoende av vem i personalen som har den, skall framföras och kapten skall lyssna och använda den informationen i sitt beslutfattande. 

CRM tillämpas i praktiken i alla flygbolag idag, och är den största orsaken till att flygtrafiken idag uppvisar den säkerhet vi ser. CRM kunde till fördel tillämpas i alla organisationer.

Så om man skulle vilja tala om något managementideal som borde tillämpas, kunde man tala om på information baserad inkluderande beslutsfattande (CRM) som ideal. Då flygindustrin gick från toppstyrning till en inkluderande modell (CRM) undveks många krascher och döda. Jag är övertygad att vilken organisation som helst kunde undvika egna krascher genom att tillämpa samma.

Jerker Björkqvist, Åbo