Antalet personer som bott i ett hus där det primära uppvärmningssättet är eldning i kakelugn avtar. Själv har jag minnen av vedmängder som har radats in under skolbyggnader innan jag själv egentligen ens började skolan. Och som scout och fritidsboende har jag eldat med ved.
Då man eldar med ved, dras stora mängder luft från rummet där kakelugnen eller kaminen där man eldar in i eldstaden. I eldstaden sker en förbränningsprocess (veden brinner), som resulterar i en het rökgasström bestående av koldioxid, kolmonoxid, kväveoxid, sotpartiklar, vattenånga, samt syre och kväve som annars också ingår i vanlig luft. Denna heta rökgasström ger ifrån sig en del av värmen på väg upp genom kakelugnen och skorstenen. Verkningsgraden (dvs. andel av förbränningsvärmen som går till uppvärmning av huset) för en på rätt sätt eldad gammal kakelugn är 40-60%, i en öppen eldstad 10% eller mindre.
Den luftmängd som sugs in vid eldning kan lätt uppgå till hundratals kubikmeter i timmen. Idag rekommenderas att inneluften skall bytas varannan timme, vilket för ett egnahemshus idag betyder 100-200 kubikmeter i timmen. Denna luftmängd kom typiskt in via olika springor i huset - läckande dörrar och fönster. Vi kallt väder kom den tunga kalla uteluften till kaminen via golvet, det ledde till kalla golv. Varma dagar eldade man i köksspisen och vädrade med öppna fönster för att få in frisk luft. Vid gamla tidens vedeldning uppfylldes alla dagens normer på luftvaxling i hus. Detta ledde till att huskonstruktionerna hölls torra och mådde bra.
Men att elda med ved är tungt, kräver insatser hela tiden, och resulterar i ojämn värmefördelning (både i själva huset och i tiden). Dessutom är verkningsgraden skral, och förorsakar alltför mycket utsläpp. Man började i tiden installera centralvärme. Värmen kom nu istället via varmvattenrör till radiatorer (värmebatterier) på väggarna, där värmen producerades i pannrum, typiskt med oljeledning, med verkningsgrad på 80-90%. Men luftväxlingen sjönk samtidigt radikalt, då man inte ännu helt förstått vikten av luftväxling inomhus. Att byta ut luften betydde ju värmeförluster, och speciellt 1970-talet energikris gjorde att man ville hermetiskt kapsla in hus, på sätt och vis sätta en plastpåse kring huset. De som någon gång har lämnat våta kläder i en plastpåse vet hur det går.
Åbo energi startade med fjärrvärme är 1976, med iden att istället för att ha pannrum i alla hus kunde producera värmen på ett energieffektivt sätt i stor skala. Detta är systemet som i regel idag används i alla stadens skolor. Men om luftväxlingen har tagits i beaktande är mycket beroende på åldern på skolan och hur det skötts genom tiderna. Nybyggen har i regel luftväxlingen i skick, eftersom det idag är krav på bygglov. Men oberoende av husets ålder krävs att luftväxlingen sköts (filter byts, rengöring av systemen).
Att längta tillbaka till forntidens "fritt andande hus",eller naturlig luftväxling är en utopi. Naturlig luftväxling är beroende av rör med temperatur och höjdskillnad (skorsten), och byggnader som dessutom läcker luft tillräckligt. I envåningshus fungerar det bra bara genom då det blåser ute ordna korsdrag. Det enda som ger tillräcklig ventilation är att ha maskinella fläktar som säkerställer tillräckligt luftombyte. Ventilationssystem med värmeåtervinning tar dessutom tillvara en del av den värme som annars skulle ha gått till kråkorna. Genom att filtrera luften som man matar in i huset gör luften inomhus god också för astmatiker.
Så om vi i framtiden skall komma undan sjuka hus, se till att huset står torrt och sörj för god ventilation. Det är egentligen inte så svårt, men det krävs att bägge dessa krav uppfylls under hela husets livstid. Och det tycks vara svårt.
Sedan har vi problem med byggmaterial som ger ifrån sig partiklar eller gaser som är skadliga för mänskor (asbest, rappning, mattlim, ytmaterial), och där problemen blir större vid dålig ventilation. Men det är en annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar