Vinstsyfte betyder slutet för Svenska gården

I Åbo underrättelser 12.10.2024 (med uppföljande insändare och artiklar) står att Svenska gården vill bli vinstdrivande. Förslaget är att göra det via en ändring i bolagsordningen så att aktiebolaget Svenska gårdens (SvG) syfte i huvudsak är att bereda vinst åt aktieägarna. Nuvarande bolagsordning anger att SvGs ändamål är att erbjuda samlings-och verksamhetsutrymmen till svenskspråkiga organisationer 

Denna förändring skulle vara katastrofal för SvG. I ett skulle hela SvG transformeras från att vara en organisation som erbjuder svenskspråkiga utrymmen till att bli ett rent investeringsbolag.  Ett vinstsyfte i SvG skulle förvandla bolaget så att det ursprungliga syftet medvetet eller omedvetet glöms bort.  Det skulle på sikt innebära slutet för det svenskspråkiga rummet i Åbos centrum. Det är en direkt en skymf mot de ursprungliga donatorerna. Målsättningen var inte att någon skulle bli rik på deras donation. 

Som motivering till förändringen anges att lagen säger att aktiebolag skall bereda vinst. Så är det inte, i aktiebolagslagen står det tydligt för aktiebolag "Syftet med bolagets verksamhet är att bereda vinst åt aktieägarna, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen", och nuvarande bolagsordning för Svenska gården föreskriver klart annat än att bereda vinst år aktieägarna. "De flera juridiska sakkunniga" som uttalat i saken tycks varken förstå sig på lagar eller bolagsordningar.

Som aktiv och gedigen föreningsmänska hoppas jag att denna ändring i bolagsordningen snabbt kan avstyras från agendan, så att vi även i fortsättningen har ett svenskt rum i Åbo.

Jerker Björkqvist, Åbo
Publicerat i Åbo Underrättelser 

Miljarder och sjunkna lyxkryssare

Den 19 augusti 2024 sjunker den 56 m långa lyxkryssaren Bayesian utanför staden Porticelli vid Siciliens norra kust. Vädret var hårt, och en teori är att en vattenpelare, en tornado till havs, skulle ha fått båten att kantra och sjunka. Kryssaren sjönk mycket snabbt (under 12 minuter), och det förvånar många som känner lyxkryssaren och dess egenskaper.

I samband med förlisningen förolyckas 7 personer, följande 6 personer vad gäster ombord

British tech entrepreneur Mike Lynch, once dubbed 'Britain's Bill Gates'
Lynch's 18-year-old daughter, Hannah
Morgan Stanley's chairman, Jonathan Bloomer
Judy Bloomer, wife of Morgan Stanley chairman
Chris Morvillo, a lawyer working for London-based law firm Clifford Chance
Neda Morvillo, an American jewellery designer and Chris' wife

Den sjunde förolyckade är en besättningsmedlem, kocken Recaldo Thomas.15 personer överlevde förlisningen, av dessa var 14 besättningsmän, den sista överlevande var Lynch's fru Angela Bacares.

Kryssningen med Bayesian gjordes för att fira att Lynch blivit frikänd från ett 12 år långt brottmål som härstammar från ett företagsköp år 2011.

År 2011 såldes Mike Lynch's företag Autonomy till Hewlett Packard för rekordsumman 11 miljarder dollar. Många frågade sig vad HP, ett hårdvaruföretag, skall göra med en mjukvaruföretag. HP:s mål var att föra HP in den nya eran  inom IT. Detta hände inte, och ett år senare skrev HP ner sitt ägarskap med 8.8 miljarder, dvs med 80%. 

Affären ansågs dålig redan från början. HP:s VD Léo Apotheker fick sparken bara veckor efter att beslutet om att köpa upp Autonomy gjorts, redan innan affären ens helt slutförts. New York Times beskrev affären i en kolumn som företagsvärldens sämsta affär. Apothekers efterträdare Meg Whitham gav Lynch sparken.

HP anklagade Lynch för att a fört fram fel information om Autonomy's ekonomi. Både FBI och UK's Serious Fraud Office öppnade utredningar. UK's Serious Fraud Office lade ner utredning 2015 i brist på bevis, men utredningen fortsatte inom rättsväsendet i Storbritannien. Autonomys tidigare CFO Sushovan Hussain fälldes för bedrägeri år 2018. Federala åklagare åtalade Lynch och Autonomys tidigare ekonomichef Stephen Chamberlain för bedrägeri.

De federala åtalen ledde till en 3-månader lång rättegång i San Fransisco som slutade i juni 2024. Men, juryn beslöt, efter bara två dagars överläggningar, att frikänna de åtalade Lynch och Chamberlain.

Stephen Chamberlain dog i en olycka där han under en löprunda blev påkörd av en bil i sin hemstad Cambridgeshire 17 augusti 2024, och dog på sjukhus den 20 augusti 2024. Den 19 augusti gick Bayesian under och tog med sig Mike Lynch, hans försvarsadvokat Chris Morvillo och Morgan-Stanley-bankiren Jonathan Bloomer. 

I praktiken raderades samtliga som vunnit eller bidragit till att ha vunnit rättegången två månader tidigare inom loppet av 2-3 dagar.

Är det ett sammanträffande? Varför dör alla som vunnit på affären inom 2-3 dagar? Varför dör nästan enbart passagerare när Bayesian sjunker? 

Namnet på lyxkryssaren Bayesian hänvisar till Bayesisk statistik, dvs. att behandla sannolikheter med a priori och  posteriori sannolikheter. Företagen Autonomy använde sig av bayesisk statistik för att få fram information ur dataflöden.

Vårdreform och ekonomisk logik

Vårdreformen plågar vårt politiska samhälle - det som skulle leda till likställd och effektiv vård håller på att bli ett system där kostnaderna skjuter okontrollerat i höjden. De folkvalda välfärdsområdenas fullmäktigen står handlöst och tittar på, för vilka faktiska verktyg har de att kontrollera kostnaderna?

Typiskt för alla reformer är att man anställer nya mänskor för att hantera reformen. I vårdreformssystemet måste ju grundverksamheten - vårdverksamheten - fortsätta. Det går inte att ta timeout i denna, utföra reformen, och fortsätta verksamheten. Så nya mänskor anställs, organisationer för den nya formatet byggs upp, och antagligen sker nyanställningar.  Snart har vi ett nytt system, med fler anställda, med antagligen ungefär samma arbete inom vården som fortfarande utförs. Ofta med lite lägre verkningsgrad, för de som utför vårdjobbet måste dessutom förstås sig på en mängd ny administration och system. 

Välfärdsområdenas totala statsfinansiering uppgår 2023 till 22,5 miljarder euro, men nu beräknas att kostnaderna överskrider finansieringen med 1,3 miljarder euro. Det talas om starkt behov av att spara, alla välfärdsområden uppmanas spara på kostnader. Samtidigt ropas det högt över att det behövs ny vårdpersonal för att trygga en skälig vård. Spara gör man nog bara genom att minska på personalen, så här går målsättning bjärt isär.  

Så om vi på riktigt vill ha vårdsektorn på fötter igen krävs något helt nytt och annorlunda tänk i saken. Vi har på sätt och vis en kris och i krissituationer finns det alltid någon aktör som ser till att vinna på krisen. Den i Finland etablerade mekanismen att 1) staten utbildar läkare och vårdpersonal 2) dessa anställs av privata vårdaktörer 3) vårdaktörerna säljer extraresurser till den offentliga sektorn med god marginal borde fås bort. Regleringen av vårdsektorn borde ändras så att det inte är möjligt att utnyttja krissituationer till att ta hem vinster.  Systemet med ett två parallella system, det offentliga och det privata, som utför samma samhällsuppdrag borde fås bort.

God strategi / dålig strategi

 I  boken Good Strategy/Bad strategy tar UCLA professorn Richard Rumelt upp vad som gör strategier goda / dåliga. 

En god strategi skall innehålla: Koherens, koordinerade handlingar, avsiktsförklaringar (policy), och  nödvändiga resursers. En god strategi skall basera sig på att ha känt igen utmaningarna i  verksamheten. 

Nya styrkor kommer via nya infallsvinklar på det man gör.

Typiskt för en dålig strategi är:

• Fluff - Gibberish, använder sig av fina ord för att skapa en illusion av tänkande på hög nivå.
• Brist på att möta utmaningar - utmaningarna är inte hittade eller definierade. Utan att känna utmaningarna kan man inte evaluera strategin som skall hantera dem
• Man misstar målsättningar som strategi. Många dåliga strategier är bara önskningar, istället för handlingar runt hinder.
• Dåliga strategiska målsättningar. En strategisk målsättning sätts upp av en ledare som ett medel mot ett mål. Strategiska målsättningar är dåliga om de inte hanterar utmaningar eller är opraktiska.

De flesta organisationer har strategitexter som är typiska för en dåligt strategi. Men det finns undantag, t.ex. Nvidia gjorde en mycket effektiv enkel strategi, efter de analysera varför de låg på efterkälken jämfört med konkurrenter: Policy: lansera grafikkort varje 6 mån, de skapa team som koherent hanterade de utmaningar som kom emot. Resultat syns i börskursen - kursen har gått up 28000 % (dvs 280 gånger ökning!) på 10 år.

Att omförhandla elavtal är en viljefråga

 I ÅU 4.8.2023 finns ett reportage från en av de åbobor som valde att teckna avtal enligt Åbo Energis fast pris för 2 år hösten 2022. Kilowattimmepriset är högt i detta avtal, men ännu värre är uppsägningsvillkoren, som ju säger att kostnaden för att säga upp avtalet är att kunden då måste betala enligt uppskattad elanvändning för resterande avtalspperiod. Typiska uppsägningsvillkor för liknande avtal har varit en avgift på 50 eller 200 euro, beroende på mängden el man använder. För ett småhus på 20000 kWh årlig elanvändning, blir avgiften över 5000 euro, om säger upp avtalet med Åbo Energi ett år i förtid.

Men det värsta i historien är att Åbo Energi upprepade gånger i media har repeterat samma historia – det att uppdatera avtalsvillkoren inte är en viljefråga. Men det är just det det är. Vilka avtalspartner som helst har rätt att omförhandla avtalsvillkoren, om bägge parter är överens. Så om Åbo Energi skulle välja att bistå sina kunder genom att erbjuda ett nytt elpris, som nu dryga 11 c/kWh, eller erbjuda nya uppsägningsvillkor, tror jag nog den andra avtalspartnern, skulle gå med på förändringen.

Åbo Energi meddelar i samma reportage att de inte skall behöva sälja el på förlust. Det jobbiga i detta är att det var ju Åbo Energi som själv upphandlade den el de nu säljer vidare till kunderna till urusla villkor. Hela risken med eluppköp under hösten 2022 överfördes direkt till kunderna. Och ändå är idén med att ha Åbo Energi som ett stadsägt bolag att det hanterar risker och elupphandling på ett sätt som gagnar åboborna. Nu blev detta inte alls av, så man frågar sig hur det är med kompetensen i Åbo Energi?

Men de folkvalda politiker som sitter i Åbo Energis styrelse har fortfarande en möjlighet att föra fram vad som är Åbo Energis riktiga vilja i denna fråga. I Vasa såg politikerna till att stadens energibolag kom emot de som hade hamnat mest i kläm. Detta fast bolaget gick lite back, men på sikt är det viktigare att det finns förtroende för våra stadsägda bolag, att de verkligen verkar i åbobornas intresse.

Jerker Björkqvist, SFP, Åbo

Publicerat i ÅU

Arctic sea - vapentransporter över Östersjön

 Den 24 juli 2009 kapades fraktfartyget Arctic Sea mellan Ölands norra spets och Gotland. Fartyget var på väg med virkeslast från Jakobstad till Bejaja i Algeriet. Fartyget kapades av en grupp på 8-10 personer som tog sig ombord, misshandlade besättningen och tog över fartyget. 

År 2009 var det redan regel på att fraktfartyg skall vara utrustade med AIS-transponder. AIS (Automatic Identification System) är ett system som regelbundet skickar ut fartygets GPS-position över VHF-systemet. År 2009 fanns också nättjänsten marinetraffic.com, ett system som tar emot AIS-meddelanden som frivilliga tar emot via AIS-mottagare, och förmedlar dessa vidare via Internet. Marinetraffic.com används för att försöka spåra vad som hände med Arctic Sea efter kapningen.

AIS-transpondern hade klart slagits av efter kapningen, för Arctic Sea försvann från marinetraffic.com-spårningstjänsten.  Fartyget dök temporärt upp på tjänsten med position i Engelska kanalen, med sista meddelande 30 juli 2009. Man måste dock komma ihåg att tjänsten marinetraffic.com inte är pålitligt, vem som helst kunde mata in position för vilket som helst fartyg vid den tiden, så att det såg ut som att ett fartyg var på en viss position.

Fartyget ägdes av Arctic Sea Ltd på Malta, som i sin tur är ett dotterbolag till Oy Solchart Management AB. Solchart hade som styrelseordförande Victor Matveev. Senare har det också kommit fram att Solchart var del av Mobilim-koncernen, som är registrerad på Jungfruöarna, som var typisk för bolag som skapats av Panama-baserade Mossack Fonseca (jfr "Panamapapprena"). Målsättningen för bolag registrerade via Mossack Fonseca var i regel att undvika skatt genom olika ägararrangemang. Så fast ägaren Solchart var finsk, är nog kopplingen till Finland närmast att utnyttja Finland som neutralt land.

Ryssland är snart inkopplad i händelserna, och Rysslands dåvarande president Dmitrij Medvedev beodrar ryska flottan att söka upp fartyget. Ryska flottan hittar den 17 augusti fartyget utanför Kap Verde-öarna, som ligger långt söderut, ca 2500 km, utanför den rutt som skulle ha gått till Algeriet. I operationen ingår både fartyg och luftfarkoster, och kaparna, Estniska och Lettiska medborgare, men etniskt ryska män tas tillfånga och skickas till Moskva för rättegång.

I Finland utreds kapningen av finska polisen, men finska polisen får mycket begränsad tillgång till information, så utredningen framskrider inte. Det är väldigt svårt att få något grepp om motivet. Vilket intresse skulle det finnas att kapa en virkeslast värd 1,3 miljoner euro, och begära en lösensumma på 1,5 miljoner euro på fartyg och besättning?

Men ännu konstigare är det att Ryska flottan skulle ge sig ut på jakt efter ett Malta-registrerat vanligt fraktfartyg med virkeslast på väg till Algeriet. En militäroperation långt utanför normalt normalt område är nog motiverad av mer än virkeslast.

Det som ter sig naturligt är att det ombord finns vapenlast. Det talas om missiler, flygförsvarsvapen. Det kan förstås vara en normal vapentransport, men det talas också om att det kan vara fråga om att personer inom den ryska säkherhetstjänsten FSB har försökt smuggla ut vapen förbi de normala kanalerna. 

Och hur fungerar då vapentransporter? Vapen köp och säljs i världen, och handelsvaran vapen måste förstås såsom alla produkter levereras från säljaren till köparen. Också Finland exporterar vapen. Det är inte så enkelt att hitta information om detta. Det finns inga speciella farkoster för vapentransport, utan vapen transporteras sannolikt som vanlig frakt ombord på fartyg. Det som dock gärna hålls hemligt är informationen om lasten. 

Ett fraktfartyg med vapen är förstås ett lockande byte för pirater. Vapen har stort värde på den svarta marknaden, så det finns ett stort intresse av att göra vapentransporter svåra att kapa. Ett sätt är att hemlighålla rutten och destinationen så långt det går. Har man en gång kommit ut på öppet hav, krävs det redan resurser för att lyckas överta ett fartyg. 

Det lönar sig också att stuva lasten på ett sätt så det blir svårt, eller nästa omöjligt, att plocka ut den värdefulla lasten. Att lasta t.ex. stora mängder virke så att det täcker den last man vill skydda är säkert effektivt. I praktiken blir det då mycket svårt att lossa det man är ute efter utan ordentliga hamnfaciliteter. Och går man in i en hamn så finns det mycket tid att lokalisera och åtgärda kapningen.

Att använda tunga föremål i lasten är något som man sett tidigare. År 2011 stoppade tullen fartyget "Thor Liberty" i hamnen i Kotka, som i lasten hade 69 Patriot-missiler och 150 ton sprängämnen på väg från Tyskland till Syd-Korea. Missilerna lastades i hamn i Tyskland, i Kotka lastades tung kätting, som antagligen lades ovanpå patriot-missilerna, vilket försvårade en möjligt kapning. Kätting exporteras knappast normalt från Finland till Syd-Korea, med en mycket större stålindustri än i Finland. Att historien med Thor Liberty kom fram berodde på att fartyget råkade ut för hård storm utanför Utö, fick assistans av finsk lots och sökte nödankring vid Nötö i den Åboländska skärgården. 

Hur var det då med Arctic Sea? Före Arctic Sea lastade trävirke i Jakobstad, hade fartyget varit på servicearbeten i den ryska enklaven Kalingrad. Fartyget befann sig 3 veckor i Kalingrad före avfärden mot Jakobstad. Så mycket möjligt är att fartyget förbereddes för en smuggling av missiler i Kalingrad, lastades med missiler eller andra vapen och åkte via Jakobstad för att få lasten av virke.

Men bevis på vad som var sanning har inte ännu kommit fram, och fortsättningsvis kan man spekulera vad som egentligen hände. 

Några källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/M/S_Arctic_Sea

https://svenska.yle.fi/a/7-10025195

https://yle.fi/aihe/artikkeli/2016/10/06/panaman-paperit-ja-kaapattu-laiva

https://www.theguardian.com/world/2009/sep/24/arctic-sea-russia-pirates

https://www.iltalehti.fi/uutiset/a/2015120720793520

http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/8290190.stm

 

Köldknäppar och elpriser

 Idag (5 jan 2024) får vi uppleva historiens högsta börselpriser, som når över 2e/kWh. Samtidigt har vi i Sverige toppriser som är en fjärdedel, och nere i Danmark ca 10 cent/kWh, och område Tromsö i Norge på ca 7 cent/kWh.

Orsaken att priset är mycket högre i Finland är att prisbildningsmodellen är sådan på börsen att prisutjämning mellan elområden sker endast då överföringskapacitet mellan områden är tillräcklig. För tillfället importerar vi ca 1/5 av den el vi använder, överföringskapaciteten mellan områdena är inte tillräcklig.

Att producera el blir inte märkbart dyrare bara för att det är kallt. Så i praktiken gör elproducenter stora vinster om de lyckas kanalisera sin elproduktion till börsel dagar som denna. Totalt handlas ca 200 000 MWh på elbörsen dessa dagar, t.ex. kan vi räkna ut att elbolag i Finland idag säljer 179 000 MWh el för ett totalpris på 163 M€ (enligt data från nordpoolgroup.com). För samma elmängd kan man uppskatta produktionskostnaderna till dryga 7M€, vilken betyder en vinst på 156 M€. Som jämförelse såldes 19 december 185 000 MWh för priset 3.3 M€.

Elektrifieringen av samhället gör att vi har en mycket mindre energibuffert än tidigare. I ett oljeuppvärmt hus var bufferten lika stor som oljetanken, många kunde klara hela vinterns värmeenergibehov med en påfyllning. Det spelade ingen roll om det råkade vara -30 grader en stund, priset för uppvärmning var samma per använd värmemängd.

Idag sköts uppvärmningen ofta med värmepumpar. Värmepumpar dimensioneras ofta för små, för logiken är att de få dagar som man behöver extra värme, använder man direktel som tillägg. Det gör att det behövs exponentiellt mer elenergi kalla dagar.

Logiken med börsel är att marknaden skall jämna ut energitopparna. I praktiken fungerar det inte, då man i sina hus inte helt kan sluta värma bara för att det blir kallt ute. Så de normala annars fungerande marknadskrafterna ger dåliga resultat.

Elektrifiering skall vi hursomhelst gå mot, det är det snabbaste sättet mot fossilfritt samhälle. Men det behövs nya marknadsmekanismer och ny teknik för energilagring, så vi i framtiden kan njuta av stugvärmen också de kallaste dagarna.

Jerker Björkqvist, Åbo

Publicerad i Åbo Underrättelser 6.1.2024