Om energi

Klippt ur anteckningsfil, gjord år 2009

Hela vår framtida (civiliserade) existens här på jorden är beroende av två saker: Hållbar energiproduktion och fungerande energidistribution. Redan nu skulle vår civilisation kollapsa utan den teknologi vi använder, och teknologi behöver alltid energi.  Visst kan vi i viss mån minska den energimängd vi använder genom att välja lågeffektteknologi såsom bränslesnåla bilar, energisparande elektronik, eller påverka våra levnadsmönster såsom att bo så att vi  i mindre utsträckning behöver fortskaffningsmedel i vårt dagliga liv och välja "lågenergifritidssysselsättningar" . Men globalt sett, även om den industriella världen helt skulle sluta använda energi, kommer utvecklingsländernas vilja av att ha ens grundteknologi såsom glödlampor och elspisar  att göra att energianvändningen i världen ökar. Här behövs nya tankar och funderingar.

Den mängd solenergi som faller på jorden är 20000 (tjugutusen) gånger människans globala energianvändning idag. Ett 200x200 km fält med solpaneler i Sahara skulle trygga  hela jordens energiförsörjning. Fusionsenergi igen erbjuder i stort obegränsade energiresurser. Men solpaneler är ännu för dyra, och fusionskraften är inte ännu tämjd.
Solenergi är inte något för Finland, vår vinkel till solstrålarna är ofördelaktigt, och ekvatorialländer ligger mycket bättre till. Fusionsreaktorer däremot har högre verkningsgrad ju kallare (tillgång till kylvatten) omgivning de placeras i. Detta är marginellt, men i alla fall.

Men vad betyder detta då för Åbo? Vad kan vi göra idag?
Bostadsplanering: Energieffektiva hus med värmepumpslösningar.
Trafikplanering: Trots att växthuseffekten är ett spöke men okänd framtida effekt, kommer vi mänskor att röra på oss. Om Åbo-regionen växer, måste också trafikplaneringen göras med tanke på att vi också i framtiden behöver alltmer vägar. Miljövänligast blir det då att se till att trafiken löper smärtfritt och så avskiljt från människors närmiljö som möjligt. Biltrafik och lätt trafik skall så väl som möjligt separeras.
Kollektivtrafik: Bekvämligheten och ekonomi står ofta, för den enskilda individen, före miljövärden när det gäller använding av kollektivtrafik. Dessutom är kollektivtrafikens miljövärden oklara. T.ex. är bränsleförbrukning per personkilometer i kollektrivtrafiken jämförbar med bränsleförbrukningen för privatbilar.  4 personer i bilen har i regel mindre CO2 utsläpp än en halvfull buss (per personkm). En full buss vinner knappt en full bil när det gäller CO2 utsläpp. Men dieselbussens partikelutsläpp långt värre än lilla bensinbilens dito. Men välskötta bussar med preferens i trafiken är ju super. Egen chaufför, där resan går snabbt och bevämt dit man skall. Och vi får mindre trafik, vilket har betydelse på områden som inte kan svälja den trafikmängd som personbilar kräver. Och när bussarna går på vätgasbränsleceller är utsläppen endast vatten. Men; smakar det så kostar det. Och vem skall betala det när passagerarna inte vill betala?